Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur 2023 som väntas vara några år framöver. Den höga inflationen i kombination med räntehöjningarna väntas dra ner tillväxten i Sverige. För dig som behöver låna pengar så kommer det att bli dyrare.
Konjunkturläget december 2022
Hög inflation och stigande räntor bidrar till att den svenska eko-
nomin går in i en lågkonjunktur 2023. Hushållen pressas från
flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både
2022 och 2023. Svenska hushåll är jämfört med i andra länder
mer räntekänsliga till följd av hög belåningsgrad och korta rän-
tebindningstider. Hushållen drar därför ned på konsumtionen un-
der den kommande vintern och våren. Det tar därefter tid för
ekonomin att återhämta sig och lågkonjunkturen förväntas vara
till och med 2025. Många företag rapporterar fortfarande om
brist på arbetskraft och lågkonjunkturen slår igenom med viss
fördröjning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten stiger när låg-
konjunkturen successivt dämpar efterfrågan på arbetskraft. Hög
inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturut-
sikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur pen-
ningpolitiken bäst bör utformas. Konjunkturinstitutets bedöm-
ning är att styrräntan höjs till 2,75 procent i februari 2023 för att
sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är
tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.
Konjunkturuppgången i den svenska ekonomin fortsatte det
tredje kvartalet 2022 (se diagram 1). Förstärkningen syntes även
på arbetsmarknaden där arbetslösheten minskade samtidigt som
antalet sysselsatta personer fortsatte att öka.
Statistik för de senaste månadernas ekonomiska utveckling
och enkätundersökningar indikerar att BNP minskar det fjärde
kvartalet 2022 (se diagram 1). I synnerhet hushållen är mycket
pessimistiska om det ekonomiska läget, men även konfidensindi-
katorn för näringslivet har minskat de senaste månaderna och är
nu på en betydligt lägre nivå än normalt (se diagram 2). De för-
sämrade utsikterna i näringslivet syns även tydligt i företagens
anställningsplaner som försvagats snabbt de senaste månaderna
även om många företag fortsatt upplever brist på arbetskraft (se
diagram 3).
De försvagade konjunkturutsikterna är till stor del en konse-
kvens av den höga inflationen och ränteökningarna som följt av
denna. Globala utbudsstörningar till följd av pandemin och kri-
get i Ukraina samt stark global efterfrågan har bidragit till att in-
flationen har stigit till mycket höga nivåer i Sverige och i stora
delar av omvärlden. De kraftiga prisökningarna har gröpt ur de
svenska hushållens reala inkomster samtidigt som olika tillgångs-
priser har gått ned. Tillsammans med de försämrade utsikterna
på arbetsmarknaden innebär detta att hushållen kommer att dra
ned på konsumtionen under vintern.
Svag global tillväxt
Tillväxten i världsekonomin har dämpats de senaste kvartalen
bland annat till följd av hög inflation och stigande räntor. Även
kriget i Ukraina och utmaningar i kinesisk ekonomi, främst vad
Konjunkturläget december 2022 7 gäller nolltoleransen mot covid-19, har bidragit. Framåtblickande
indikatorer tyder på att tillväxten förblir svag det fjärde kvartalet
2022. Framför allt är konsumenterna i såväl euroområdet som i
USA fortsatt mycket pessimistiska (se diagram 4). Vidare har
globalt inköpschefsindex vänt ner under 50 (se diagram 5), vilket
indikerar kontraktion i ekonomin.
Den globala inflationen har stigit snabbt under 2022 (se dia-
gram 6). Uppgången har orsakats av en snabb återhämtning av
efterfrågan samtidigt som utbudet varit begränsat i flera sektorer.
Det har lett till stora prisökningar på bland annat energi och livs-
medel. Styrräntorna i många länder har höjts i en snabb takt (se
diagram 7) för att dämpa inflationen och för att förankra inflat-
ionsförväntningarna. Råvarupriser och störningar i leveransked-
jor har dock minskat tydligt den senaste tiden (se diagram 8) och
de globala obalanserna mellan utbud och efterfrågan har mild-
rats. År 2023 dämpas inflationen då tillväxten mattas av, många
råvarupriser blir tydligt lägre än 2022 och problemen med leve-
rantörskedjorna minskar ytterligare (se diagram 6). Inflationen
bedöms dock bli högre än centralbankernas mål i många länder
även 2023 och styrräntorna höjs ytterligare något under året.
Tillväxten bromsar in i euroområdet
Trots snabbt stigande inflation och kraftigt minskad tillgång till
rysk energi har tillväxten i euroområdet hållits uppe relativt väl
det första halvåret 2022. Ökad tjänstekonsumtion till följd av lät-
tade covid-19-relaterade restriktioner runt om i Europa har varit
en bidragande orsak. Det tredje kvartalet dämpades tillväxten i
de flesta euro-länder men i bland annat de fyra största ekonomi-
erna var BNP-utvecklingen fortfarande positiv (se diagram 9).
Inköpschefsindex har under flera månader indikerat vikande
aktivitet i såväl industrin som tjänstesektorn och många andra
framåtblickande indikatorer visar på fortsatt inbromsning framö-
ver. Samtidigt har risken för en omfattande energikris i vinter
minskat något i och med att många länder framgångsrikt har
lyckats bygga upp sina gaslager. Detta har möjliggjorts genom
bland annat ökad import av naturgas i flytande form (LNG) och
energibesparande åtgärder. Det har dessutom varit en ovanligt
varm höst i Europa vilket har bidragit till att efterfrågan på na-
turgas för uppvärmning varit lägre än normalt.
Naturgaspriset och spotpriserna på el sjönk i november från
de höga nivåer som rådde tidigare under hösten, vilket bidrog till
att inflationen då minskade något (se diagram 10). De senaste
veckorna har el- och naturgaspriset åter stigit och terminspris-
sättningen indikerar höga priser både nu i vinter och nästkom-
mande vinter. Energiprisernas genomslag i konsumentled skiljer
sig dock en hel del mellan länderna, bland annat beroende på
skillnader i prissättning samt hur de statliga stödåtgärderna för
att mildra effekterna för konsumenterna är utformade. Inflat-
ionen sjunker från den nuvarande höga nivån under loppet av
2023 till strax över 2 procent 2024.
Trots att företagens anställningsplaner har blivit mindre op-
timistiska de senaste månaderna har sysselsättningen i euroområ-
det fortsatt att öka. I oktober sjönk arbetslösheten till historiskt
låga 6,5 procent. Såväl den avtalade löneökningstakten som ut-
vecklingen av den faktiska timlönen har stigit under året, framför
allt i Tyskland. Löneökningarna, ett högt ackumulerat sparande
och de statliga stödåtgärderna som införts av regeringar runt om
i Europa ger stöd åt hushållens konsumtion. Konjunkturavmatt-
ningen fortsätter trots det de kommande kvartalen och euroom-
rådets BNP stagnerar 2023. År 2024 stiger BNP återigen. En risk
för prognosen är om energitillgången skulle förvärras ytterligare
framöver till följd av ovanligt låga temperaturer eller nya stör-
ningar kopplade till Europas energiimport. Detta skulle kunna
leda till högre och mer långvarig inflation samt lägre tillväxt än
vad som förutses i prognosen.
Stark BNP tillväxt i USA 3:e kvartalet
USA:s BNP steg det tredje kvartalet, främst drivet av en snabbt
stigande export. Den inhemska efterfrågan hade däremot en
fortsatt dämpad utveckling mot bakgrund av en hög inflation
och stora ränteuppgångar, vilket bidrog till att importen mins-
kade. Samtidigt minskade bostadsinvesteringarna kraftigt. Ar-
betslösheten är dock låg och tillväxten i sysselsättningen är hög.
Till följd av en stram arbetsmarknad har lönerna stigit snabbt se-
dan en tid tillbaka. Det högre ränteläget bidrar till en mycket
svag BNP-tillväxt framöver (se tabell 1). Vidare bedöms arbets-
marknaden bli mindre stram framöver och arbetslösheten stiger
under prognosperioden. År 2024 växer BNP något snabbare
igen, men tillväxten är då fortsatt under den trendmässiga tillväx-
ten.
Svensk BNP minskar 4:e kvartalet
Svensk ekonomi har än så länge stått emot effekterna av kraftigt
stigande priser och åtstramningen av penningpolitiken relativt
väl och BNP fortsatte att öka det tredje kvartalet 2022 (se dia-
gram 12). De största bidragen till BNP-tillväxten kom från de
fasta bruttoinvesteringarna och lagerinvesteringarna. Hushållens
konsumtion sjönk något, medan offentlig konsumtion och ex-
porten steg. Sammansättningen av BNP-tillväxten det tredje
kvartalet tyder dock på att den underliggande efterfrågan är sva-
gare än vad BNP-siffran ger vid handen och utsikterna på kort
sikt är dystra.
Bostadsinvesteringarna faller
Svaga konjunkturutsikter tillsammans med stora kostnadsök-
ningar och dyrare finansiering leder till att näringslivets investe-
ringar minskar 2023 (se diagram 13 och 14). Efter en rekordstor
ökning det tredje kvartalet blir lagerinvesteringarna successivt
lägre de kommande kvartalen, vilket ger negativa bidrag till
BNP-tillväxten.
Bostadsinvesteringarna minskade det tredje kvartalet och i
prognosen fortsätter nedgången under 2023. Höga priser på
material i kombination med höga marknadsräntor och lägre bo-
stadspriser försämrar företagens lönsamhet. Det leder till ett
minskat antal påbörjade lägenheter och ett kraftigt fall i nybygg-
nationen (se diagram 14). Energieffektiviseringar bidrar dock till
att dämpa nedgången i bostadsinvesteringarna. Under 2023 bör-
jar investeringsvarupriserna minska vilket tillsammans med
sänkta räntor under 2024 leder till bostadsinvesteringarna växer
igen mot slutet av året.
Utöver bostadsinvesteringarna påverkas även investeringarna
i tjänstebranscherna exklusive bostäder, där fastighetsbolagen
står för knappt en tredjedel av investeringarna. Den senaste ti-
dens snabbt stigande räntor tillsammans med höga insatsvarupri-
ser och svagt efterfrågeläge dämpar investeringarna och tillväx-
ten kommer därför att bli svag under prognosperioden. De
högre räntorna utgör en risk för fastighetsmarknaden och inve-
steringarna i branschen (se marginalrutan ”Fastighetsföretagens
skulder och räntekänslighet”)
Höga priser har bidragit till att hålla nere offentliga investe-
ringar i bland annat infrastruktur, maskiner och inventarier, vil-
ket lett till ett uppdämt investeringsbehov. Framöver väntas in-
vesteringarna öka igen. Inom staten drivs investeringstillväxten
framför allt av satsningar på försvaret men även av forskning
och utveckling samt olika infrastrukturprojekt. Inom kommun-
sektorn drivs tillväxten av stora investeringsbehov i VA-system,
sjukhus och vårdcentraler.