Ny riksbankslag

Riksbanken ska ta större hänsyn till realekonomin i sina penningpolitiska beslut och antalet ledamöter minskar till fem från tidigare sex. Det framgår av den nya riksbankslagen som röstats igenom i riksdagen.

Den nya riksbankslagen innebär förändringar i grundlagen. För att göra ändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger med ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet togs i juni tidigare i år och det andra fattades den 23 november. Den nya riksbankslagen börjar gälla 1 januari 2023.

Nya riksbankslagen:

Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet.

Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.

Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet.

Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen.

Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks.

Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven.

Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.